Filmtips

De två senaste dagarna har jag sett två riktiga pärlor till film. Båda berör, bjuder på skratt, en liten tår och värme. Jag vill inte skriva så mycket mer, de måste upplevas. Ladda upp med näsdukar och en person att krypa tätt intill. Kanske är det jag som är blödig. Jag hoppas att Markus inte tycker att jag är löjlig, som skakar av gråt och snörvlar snor till en film som handlar om en labrador. Det är fint att visa känslor. Som min gammel Mormor sa: "Det är svårt att hålla i det som man inte kan hålla i händerna." Sa jag förresten att har gråtit till ett par reklamsnuttar? T.ex. Alvedon, den när det sitter en stor vit hund ute i regnet och ser jätte lessen ut.

Seven Pounds


Marley and Me