11 januari 2009

Som en kniv i mitt hjärta

Runt 20 igår när vi satt i vardagsrummet och tittade på tv började det: en hund skällde. Tänkte att den kanske satt bunden ute och tröttnat, ville ropa på husse/matte. Skallet övergick till förtvivlat gnäll och gråt. Jag och Markus tog på oss ytterkläderna för att gå en runda, tänk om hunden rymt och kanske satt fast någonstans? Så var inte fallet ljudet kom från en lägenhet snett ovanför oss. Timmarna gick och den stackars hunden fortsatte skälla/gråta/gnälla.
Jag blev mer och mer förbannad. Vad finns det för människor som lämnar sin hund ensam i en mörk lägenhet i timmar? Lägenheterna här är mestadels uthyrda till studenter = festande oansvariga jävlar. Jag låter som en morsa, men om man går ut och festar och lämnar hunden själv i typ 6 h då är man oansvarig och kort sagt dum i huvudet. Kl. 00 hade vi fått nog och ringde störningsjouren i hopp om att de kunde hjälpa oss och kanske få tag på ägarna till det arma gråtande djuret. Svaret vi fick va: "Tyvärr, det enda vi kan göra är att skicka ut en väktare som knackar på och ber de inne i lägenheten att vara tysta. Om det inte slutar får ni ringa polisen så kan de bryta upp dörren."
Somnade vid halv 2 och då hörde jag fortfarande hunden. Det gjorde ont i mitt hjärta.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar